CIBIO-BIOPOLIS, forskningscentret för biologisk mångfald och genetiska resurser vid U.Porto, konstaterar att tidig livserfarenhet formar hur opportunistiska arter utnyttjar deponier och drar nytta av överflödet av mänskligt matavfall.

Forskningen, som publicerades på onsdagen i Proceedings of the Royal Society B, visar att vita storkar lär sig att utnyttja dessa matresurser mer effektivt när de åldras.

I studien använde forskarna GPS-spårningsdata från 218 vita storkar (71 vuxna och 147 juveniler) som samlats in under upp till 6 år.

Forskarna "observerade tydliga förändringar i utfodringsbeteendet vid deponier över tid".

Enligt forskningscentret "börjar yngre fåglar med att utforska en mängd olika livsmiljöer", men "i takt med att de får mer erfarenhet börjar de besöka deponier oftare".

De söker sig till områden med mer organiskt avfall, vilket minskar den energi som krävs för att äta.

"Från och med det andra levnadsåret blir dessa förbättringar särskilt tydliga, vilket tyder på en process av progressiv inlärning. Resultaten visar att denna specialisering främst beror på individuella förbättringar över tid, och inte på att de individer som bäst kan utnyttja dessa resurser överlever", skriver institutionen.

Bruno Herlander Martins, forskare vid CIBIO-BIOPOLIS och försteförfattare till studien, säger i pressmeddelandet att "förståelsen av de mekanismer som gör det möjligt för dessa arter att utnyttja nya födoresurser är grundläggande för att kunna förutse ekologiska förändringar i mänskligt präglade landskap och stödja bevarandestrategier som bygger på vetenskapliga bevis".

Inês Catry, som samordnade studien, anser att "slutsatserna är särskilt relevanta i samband med förändringar i den europeiska avfallshanteringspolitiken, som bör leda till en betydande minskning av tillgången på föda i deponier under de kommande årtiondena".

CIBIO-BIOPOLIS konstaterar att "med tanke på den eventuella stängningen eller omvandlingen av dessa platser blir det viktigt att förstå hur fåglar anpassar sina beslut för att kunna förutsäga framtiden för vilda populationer."

Studien har genomförts som en del av Bruno Herlander Martins doktorsavhandling vid den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Porto och vid School of Environmental Sciences vid University of East Anglia.