Ett av de mest omdiskuterade inslagen i reformerna är införandet av "återvändandecenter" till havs, som skulle göra det möjligt för asylsökande som fått avslag att överföras till länder utanför EU i väntan på utvisning eller vidare handläggning.

Enligt EU:s tjänstemän är åtgärderna utformade för att stärka gränskontrollerna, påskynda asylbesluten och skapa ett mer enhetligt migrationssystem i medlemsländerna.

Reformerna kommer efter flera år av politiska påtryckningar inom EU om irreguljär migration, gränssäkerhet och den växande påfrestningen på bostäder, offentliga tjänster och asylsystem i flera länder.

Anhängare av paketet menar att förändringarna kan bidra till att minska farliga migrationsrutter och försvaga nätverk för människosmuggling genom att skapa snabbare och mer samordnade förfaranden.

Det nya ramverket innehåller också förslag som syftar till att påskynda utvisningar av asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och att utöka samarbetsavtalen med länder utanför EU.

Människorättsorganisationer och vissa politiska grupper har dock uttryckt oro över användningen av nav för återvändande till havs och varnat för att ansvaret för asylhanteringen i allt högre grad kan komma att flyttas utanför EU:s gränser.

Migrationspolitiken har blivit en av de politiskt känsligaste frågorna inom EU under de senaste åren, och flera regeringar har krävt hårdare verkställighetsåtgärder och striktare kontroller av ankomster.

Även om reformerna nu har fått politiskt godkännande kommer genomförandet att bero på avtal mellan medlemsländerna och förhandlingar med tredjeländer som är villiga att delta i systemet.