Pilotprojektet, vars detaljer rapporterades av tidningen Público, fastställer en tidsgräns på högst 30 dagar för utfärdandet av de nödvändiga dokumenten, vilket står i skarp kontrast till myndighetens normala handläggningstider, som kan sträcka sig upp till fyra år.

FDUL valdes ut för att inleda denna testfas på grund av sin stora andel internationella studenter, som utgör cirka 25 % av studentkåren.

Enligt Público, som citerar André Brito, ordförande för den luso-brasilianska studiegruppen (NELB) och medlem i projektets arbetsgrupp, omfattar den inledande fasen av avtalet endast studenter som ansöker om förnyelse av sitt första uppehållstillstånd, men man planerar att gradvis utvidga systemet till andra studiecykler.

Planen syftar till att säkerställa att alla berättigade studenter har sina handlingar i ordning inför starten av nästa läsår i september, med möjlighet att utvidga modellen till andra fakulteter vid Lissabons universitet om effektivitetsindikatorerna förblir positiva.

Detta initiativ ingår i en samordnad strategi för att decentralisera tjänsterna och undanröja administrativa hinder inom den högre utbildningen; ett liknande avtal håller redan på att utarbetas med NOVA-universitetet i Lissabon.

På nationell nivå finns ett annat exempel på denna lokala servicemodell i Coimbra, där AIMA har inrättat en servicestation på universitetet.

Enligt Público bekräftade Letícia Daniel Coelho, ordförande för Föreningen för brasilianska forskare och studenter (APEB) i Coimbra, att denna decentraliserade lösning, där tidsbokningar görs via den akademiska plattformen *Inforestudante*, möjliggör fullständig hantering av ärenden, allt från visumförnyelser till beviljande av permanent uppehållstillstånd.

Det akuta behovet av att optimera dessa offentliga mekanismer betonades också av professor Pedro Carreiro Martins, biträdande direktör vid NOVA Medical School, som pekade på behovet av ökad effektivitet från myndigheternas sida när det gäller hanteringen av flödet av internationella studenter; han nämnde de begränsningar som orsakas av kroniska förseningar i utfärdandet av konsulära visum, vilka ofta sträcker sig bortom terminsstarten.

Att stärka institutionernas handlingsförmåga håller jämna steg med sektorns demografiska utveckling: uppgifter från Generaldirektoratet för utbildnings- och vetenskapsstatistik (DGEEC) visar på en ihållande tillväxt av den internationella andelen inom den högre utbildningen mellan läsåren 2015/2016 och 2024/2025, där andelen internationella studenter ökar från 8,8 % till 13,5 % i kandidatprogram, från 18 % till 26,2 % i masterprogram på andra cykeln och från 5,5 % till 18,4 % i integrerade masterprogram.