71 % stöder inrättandet av en EU-armé

Undersökningen ”GLOBSEC Trends 2026” visar att det finns ett brett stöd för ett starkare europeiskt försvar och ett fortsatt medlemskap i Nato.

in · 13 skáb 2026, 15:03 · 0 Kommentarer

Credits: Unsplash; Author: Simon Infanger;

En stor majoritet av medborgarna i de europeiska länder som ingick i en ny undersökning stöder inrättandet av en EU-armé, rapporterar Executive Digest.

Enligt rapporten GLOBSEC Trends 2026, som publicerades på fredagen, anser 71 % av de tillfrågade att EU bör ha egna militära styrkor, då oron över det ryska hotet och osäkerheten kring USA:s pålitlighet präglar diskussionerna om det europeiska försvarets framtid.

Enligt POLITICO, som har tagit del av resultaten, är stödet för en europeisk armé störst i Rumänien med 82 procent, följt av Litauen med 78 procent och Frankrike med 75 procent. Förslaget har också starkt stöd i länder som traditionellt sett varit mer tveksamma till en djupare europeisk militär integration, däribland Polen och Bulgarien, båda med 70 procent, samt Tyskland med 69 procent.

Undersökningen genomfördes av säkerhetsforskningscentret GLOBSEC i 14 länder i den transatlantiska regionen, däribland 11 EU-medlemsstater, Ukraina, Storbritannien och USA. Resultaten speglar därför de tillfrågades åsikter snarare än de europeiska medborgarnas åsikter som helhet.

Starkt stöd för Nato

Trots ett växande stöd för ökad europeisk militär autonomi visar resultaten att de flesta svarande fortfarande står bakom Nato. I de Nato-medlemsländer som ingick i studien uppgav 77 procent av deltagarna att de skulle rösta för att deras länder skulle stanna kvar i alliansen.

Bland de tillfrågade i de undersökta EU-medlemsstaterna stöder 78 % en förstärkning av unionens försvarsförmåga parallellt med Nato. Resultaten tyder på att många européer ser en större militär autonomi som ett komplement till den atlantiska alliansen snarare än som en ersättning för den.

Undersökningen visar också på ett betydande stöd för att återinföra den obligatoriska värnplikten. I länder där värnplikten har avskaffats är 64 % av de tillfrågade för en återinförande, och det starkaste stödet noterades i Tjeckien, Frankrike, Tyskland och Slovakien.

Debatten om att stärka det europeiska försvaret kommer samtidigt som flera regeringar strävar efter att utöka sin militära kapacitet mot bakgrund av Rysslands pågående krig i Ukraina. Samtidigt driver osäkerheten kring Washingtons engagemang för den europeiska säkerheten på diskussioner om behovet av att Europa tar ett större ansvar för sitt eget försvar.

Enligt Europeiska kommissionen syftar EU:s initiativ ”ReArm Europe/Readiness 2030” till att mobilisera upp till 800 miljarder euro i ytterligare försvarsutgifter för att stärka Europas militära kapacitet. Planen omfattar ett låneprogram på 150 miljarder euro för att stödja gemensamma försvarsupphandlingar, tillsammans med åtgärder för att öka investeringarna i militär utrustning, teknik och försvarsinfrastruktur.

Europeiska synpunkter på USA:s säkerhet

Förbindelserna med USA är ett annat centralt tema i rapporten. Enligt POLITICO betraktar nu mer än en tredjedel av de tillfrågade i de europeiska länder som ingår i undersökningen USA som ett säkerhetshot. Denna uppfattning är särskilt utbredd i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, där omkring hälften av de tillfrågade delar denna åsikt.

Denna uppfattning är mindre vanlig i de centrala och östeuropeiska länder som ingår i undersökningen, där omkring en tredjedel av de tillfrågade anser att USA utgör ett säkerhetshot. Tyskland är det enda landet i studien där en majoritet av de tillfrågade delar denna åsikt.

Tyska synpunkter på Ukraina

Svaren från Tyskland belyser också olika åsikter om Rysslands invasion av Ukraina. Cirka 40 % av de tyska respondenterna instämde i påståendet att Ukrainas behandling av sin rysktalande befolkning rättfärdigade invasionen, medan 39 % ansåg att västvärlden hade provocerat fram kriget.

Dessa resultat återspeglar de tillfrågades åsikter och bör inte tolkas som faktiska slutsatser från undersökningen om orsakerna till eller legitimiteten i Rysslands invasion av Ukraina.

Undersökningen visar också på ett relativt begränsat stöd för Ukrainas ståndpunkt bland de tyska respondenterna. Drygt hälften anser att det ukrainska motståndet är viktigt för Tysklands säkerhet, medan nästan sex av tio skulle acceptera territoriella eftergifter från Ukraina i utbyte mot ett fredsavtal.

Resultaten belyser motsatta attityder bland de tillfrågade européerna. Samtidigt som det finns ett starkt stöd för ökad militär autonomi inom EU är stödet för Nato fortsatt stort, även om misstroendet mot USA – alliansens mäktigaste militära medlem – växer.