Galp, säger föreningen i ett uttalande, fortsätter inte bara att leda listan över de mest förorenande företagen utan ökade också sina utsläpp med 11%.

Baserat på EU-kommissionens data om utsläppsregistrering i samband med det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), består Zeros ranking av de mest förorenande enheterna till största delen av raffinaderi-, energi- och cementsektorerna, samt TAP, som steg till andra plats på listan (från tredje förra året).

Totalt sett minskade dock utsläppen av koldioxid (CO2), den viktigaste växthusgasen som orsakar klimatförändringar, framför allt på grund av minskade utsläpp från fossildrivna naturgaskraftverk, främst i Tapada do Outeiro men även i Pego, till följd av den ökade andelen förnybar energi.

De 10 största förorenarna i 2024 års ranking domineras således av Petrogal - Sines Refinery, följt av TAP, Cimpor - Alhandra och Cimpor - Souselas, på tredje respektive fjärde plats, och Secil - Outão, i mitten av tabellen.

På sjätte plats ligger Elecgás - Pego Combined Cycle Plant, följt av CMP, cementföretag, Fábrica Maceira-Liz, och på åttonde plats EDP - Lares Thermoelectric Plant. Lusical - Mineral Industry - Limestone Calcination - Non-Hydraulic Lime Production - hamnar på nionde plats på listan över de mest förorenande anläggningarna, och Turbogás, ett kombikraftverk i Tapada do Outeiro, hamnar på tionde plats.

Jämfört med 2023 är de viktigaste förändringarna de betydande minskningarna av utsläppen från fossildrivna värmekraftverk som drivs med naturgas. Turbogás, Tapada do Outeiro, var tvåa i den tidigare rankningen och ligger nu på 10:e plats, och Elecgás (Pego) var fyra och har fallit till sjätte plats.

I sin dataanalys lyfter Zero fram Petrogals Sines-raffinaderi som dominerar rankingen för fjärde året i rad.

Siffran som uppnåtts av raffinaderisektorn "visar den mycket betydande och växande vikten av fossila bränslen i vår ekonomi och förorenande utsläpp; GALP fortsätter att vara ett företag som är inriktat på prospektering och produktion av fossila bränslen, med mer än sex och en halv gånger sin investering tillägnad dem jämfört med sin investering i förnybara energikällor", säger Zero i uttalandet.

Mellan 2023 och 2024 uppgick utsläppen till cirka 2,6 miljoner ton koldioxid, en ökning med 11% (cirka 270.000 ton), vilket motsvarar nästan 5% av Portugals totala nettoutsläpp 2023 (för jämförelse).

TAP såg en liten ökning av utsläppen med en procent, men klättrade till andra plats tack vare att utsläppen från Tapada do Outeiro minskade med 80 procent. Utsläppen från de tre naturgasanläggningarna tillsammans minskade från 2,7 miljoner ton 2023 till 1,1 miljoner ton 2024.

Om man räknar med de totala utsläppen från de 10 mest förorenande enheterna minskade utsläppen från 9,5 miljoner ton (2023) till 8,5 miljoner ton 2024, en minskning med 11%. Minskningen mellan 2022 och 2023 hade varit 14%.

Enligt listan ökade, utöver ökningarna vid Sines-raffinaderiet (+11%) och TAP (+1%), Cimpor Alhandra med 24%, Souselas med 3% och Secil in Outão med 4%.

De övriga fem såg alla sina utsläpp minska. Elecgás (Pego) minskade med 47%, CMP Maceira med 1%, EDP med 9%, Lusical med 3% och Turbogás med 80%.

CELE (Electronic Energy Consumption) omfattar de viktigaste enheterna inom sektorer med stora utsläpp, som värmekraftverk, raffinaderier, cement, pappersmassa och glas, bland andra. I Portugal har 136 företag deklarerat sina utsläpp 2024 enligt CELE (Electronic Energy Consumption).

När det gäller värmekraftverk som använder fossila bränslen måste alla utsläppsrätter förvärvas (köpas på auktion), medan en stor del av utsläppsrätterna i andra sektorer erbjuds gratis och resten måste köpas.

Inom den närmaste framtiden tyder allt på att Sines-raffinaderiet, fossileldade naturgaskombikraftverk och cementsektorn kommer att fortsätta dominera rankingen över de största koldioxidutsläppande affärsenheterna, tillsammans med en tillväxt inom flygsektorn.

Zeros analys är en del av projektet LIFE EFFECT, finansierat av EU-kommissionen, som syftar till att främja ett bredare deltagande från civilsamhället i besluts- och övervakningsprocesser och säkerställa att ETS inte bara gynnar klimatet utan även människor.