Mycket sägs om priser, spekulation och bubbelrisker, men det finns något som sällan betonas: större delen av det portugisiska bostadsbeståndet fortsätter att tillhöra portugiserna själva. Det är denna utbredda egendom som har gjort det möjligt för många familjer att dra nytta av fastigheternas värdeökning, sälja det gamla huset för att förbättra levnadsvillkoren och säkerställa en mer bekväm framtid för sina barn.

Sanningen är att Portugal alltid har varit ett land med ägare och inte hyresgäster. Endast Polen överskrider andelen hushåll som äger ett hem. Och detta hände inte av en slump. I årtionden har hyresrätten bestraffats av felaktig politik: olämpliga skatter, frysta hyror, bristande rättssäkerhet för hyresvärdar och en långsam och byråkratisk licensprocess som har bromsat utbudet av nya bostäder. Resultatet var oundvikligt: strukturell bostadsbrist och fortsatt stigande priser.

Det nationella statistikinstitutet bekräftar vad vi alla känner på plats. Under andra kvartalet i år översteg medianpriset på bostäder 2000 euro per kvadratmeter, med en årlig ökning på 19%, vilket är den högsta noteringen sedan statistikserien inleddes. Europeiska kommissionen beräknar att den portugisiska marknaden är övervärderad med cirka 35%, den högsta ökningen som registrerats 2024 bland alla EU-länder.

Men är detta ett tecken på att en bostadsbubbla är på väg att spricka? Alla håller inte med om det. Bank of Portugal, liksom flera experter inom sektorn, betonar att fenomenet främst beror på bristande utbud och inte på spekulation. Mellan 2014 och 2024 ökade de nominella huspriserna med mer än 200%, men antalet tillgängliga fastigheter höll inte jämna steg med denna utveckling.

Det centrala problemet är tillgången till bostäder. Medelinkomstfamiljer hamnar allt längre bort från marknaden, och vikten av avbetalningar på hus överstiger i vissa fall 40% av månadsinkomsten. Ändå visar data att de uteblivna bolånen har minskat till historiskt låga nivåer, med endast 0,2% av lånen förfallna 2025.

Den verkliga risken är inte kollaps, utan exkludering. Ett land som inte kan garantera prisvärda bostäder för sina ungdomar och kvalificerade arbetare äventyrar sin framtid. Och här är ansvaret kollektivt: det går via staten, kommunerna, bankerna och de som investerar och bygger.

Orsakerna är väl identifierade. Det saknas stadsplanering, det saknas incitament för upprustning och det saknas en sammanhållen finanspolitik. Byggmomsen är fortfarande ett hinder, och industrin har ännu inte fullt ut anammat moderniseringen och industrialiseringen av processer, inklusive modulärt och hållbart byggande. Å andra sidan sitter många kommuner fortfarande fast i föråldrade regleringar och licensieringspraxis som tar åratal att genomföra.

Portugal behöver en integrerad och långsiktig vision. EU-kommissionen rekommenderar en politik som ökar utbudet, främjar socialt boende och reformerar markanvändningen. Idag är endast 1,1% av det portugisiska bostadsbeståndet offentligt, vilket är hälften av vad som registrerades 2010. Utan en betydande ökning av detta antal kommer obalansen mellan efterfrågan och utbud att fortsätta att öka.

Den nya chefen för Portugals centralbank, Álvaro Santos Pereira, påminde nyligen om att "mer måste göras". Och han har rätt. Det är nödvändigt att bygga mer, intelligent och snabbt och att befria sektorn från de bojor som gör den långsam och dyr. De lokala myndigheternas roll är grundläggande i denna ekvation. Kommunerna måste vara en aktiv del av lösningen och inte av problemet.

Portugal står inte inför en bubbla, utan en kris när det gäller tillgänglighet och visioner. Som land måste vi välja mellan att fortsätta behandla bostadsfrågan som en tillfällig nödsituation eller att göra den till en nationell prioritet. Vi har resurser, talang och erfarenhet inom branschen. Allt som saknas är modet att agera på ett samordnat och modernt sätt.

För huset är mer än en ekonomisk tillgång. Det är livets centrum, det utrymme där framtiden byggs. Och ett land som inte kan garantera bostäder åt sina medborgare riskerar att förlora den grund som dess utveckling vilar på.