Europeiska kommissionens val att integrera Portugal i de nya s.k. "Energy Highways" är utan överdrift en av de viktigaste nyheterna för den portugisiska ekonomin under de senaste åren. Inte bara på grund av de investeringar det handlar om, utan också på grund av den strategiska positionering som erkänns i det nya europeiska energisystemet.

Vi talar om två kritiska infrastrukturer. De nya elektriska sammanlänkningarna över Pyrenéerna som äntligen på ett robust sätt kommer att koppla samman Iberiska halvön med resten av Europa. Och, kanske ännu mer avgörande, vätgaskorridoren som kommer att förbinda Portugal med Tyskland och korsa Spanien och Frankrike. En verklig europeisk energiaxel där Portugal inte längre befinner sig i periferin utan vid ursprunget.

I åratal har det talats om potentialen för grön vätgas i Portugal. Projekt har annonserats, kluster planerats, ansökningar till RRP förberetts. Många var förväntansfulla, vissa saktade ner, andra väntade på tydliga signaler från Europa. Den signalen har nu kommit. Och den kom med maximal status. Projekt av gemensamt europeiskt intresse, med politisk prioritet, institutionellt stöd och direkt tillgång till EU-finansiering.

Detta förändrar allt.

Portugal är inte längre bara en producent av förnybar el, utan en strategisk leverantör av koldioxidfri energi till Centraleuropa. Med sol, vind, installerad kapacitet, politisk stabilitet och nu garanterade fysiska anslutningar blir landet en del av ryggraden i den nya europeiska energisäkerheten.

Det strömavbrott som drabbade Iberiska halvön för några månader sedan fungerade som en varning. Vår sammankopplingsgrad med resten av EU ligger fortfarande under 3 procent. Målet är att nå 15 procent till 2030. Dessa nya sammanlänkningar är ett direkt svar på denna bräcklighet. Fler förbindelser innebär mer motståndskraft, mindre risk, mindre beroende av fossila bränslen och lägre energikostnader för företag och hushåll.

Men det finns något ännu djupare här. Europeiska kommissionens beslut legitimerar slutgiltigt Portugals roll som exportör av grön energi. Vi talar inte längre bara om att konsumera förnybara energikällor, vi talar om att producera för att försörja den europeiska industrin, särskilt Tyskland, som desperat behöver ren energi för att inte förlora konkurrenskraft.

Denna vätgaskorridor är i praktiken en ny grön pipeline. En framtidens gasledning.

Och detta steg kan nu återuppliva många av de projekt som låg på is. Vätgasproduktionscenter, industriella nav, investeringar i elektrolysörer, logistik- och hamnkluster. Med en energimotorväg precis utanför dörren blir allt detta ekonomiskt meningsfullt igen.

Europeiska kommissionen har redan gjort klart att dessa projekt kommer att få snabbare tillståndsgivning, bättre politisk samordning och finansiering genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, som redan har investerat miljarder och kommer att få nästan 30 miljarder i nästa budgetram. Detta är inga vaga löften. Det handlar om pengar, tidsfrister och politisk prioritering.

För Portugal har detta beslut en direkt inverkan på industrin, lockar till sig utländska investeringar, skapar kvalificerad sysselsättning och stärker den nationella suveräniteten på energiområdet. Vi gick från att vara beroende till att bli leverantörer. Från konsumenter till strategiska producenter.

Efter att i så många år ha talat om energi, teknik, utländska investeringar, industri och energiomställning bekräftar denna nyhet det som jag har försvarat. Portugal är inte bara en god elev i Europa. Portugal håller på att bli en energipelare i Europa.

Och när energin förändras, förändras ekonomin med den.