Studien visar att en arbetstagare med en magisterexamen tjänar cirka 80% mer än någon med endast 12:e klass, och när det gäller akademiker är löneskillnaden 45%. Forskare varnar dock för det låga antalet barn från missgynnade familjer i magisterexamen.

Under de senaste åren har antalet unga akademiker och personer med magisterexamen ökat, men övergången till en magisterexamen "utgör fortfarande en avgörande axel för ojämlikhet bland akademiker", påpekar den studie som publicerades och som analyserade utvecklingen mellan 2018 och 2023.

Omkring 40 procent av de utexaminerade går direkt vidare till en masterexamen (fem procentenheter fler än 2018), men denna övergång "beror i hög grad på de utexaminerades sammanhang, med viktiga konsekvenser när det gäller rättvisa", betonar forskarna och påpekar att det är fler män som fortsätter sina studier.

Det är också vanligare att studenter från universitet än från tekniska högskolor tar en masterexamen: 58% av studenterna från offentliga universitet jämfört med endast en fjärdedel från det offentliga polytekniska systemet.

"Ojämlikheten syns också i de olika övergångsfrekvenserna mellan akademiker med minst en förälder med högre utbildning och andra akademiker. Denna skillnad (från 48% till 37%) har ökat under de senaste fem åren", säger forskarna.

På samma sätt är tidiga avhopp mer synliga bland ungdomar som är de första i sin familj som går på högskolan, ett fenomen som är synligt på grundutbildningar, masterutbildningar och högre tekniska och yrkesinriktade utbildningar (CTeSP).

Studenter "från mer missgynnade socioekonomiska bakgrunder och från mindre utbildade familjer står inför ytterligare utmaningar, t.ex. mindre familjestöd, färre kulturella resurser och större ekonomiska svårigheter", varnar forskarna, som tillägger att "spridningen av siffrorna mellan de två cyklerna inte heller kommer att vara orelaterad till dessa övergångsskillnader."

Att hitta arbete

Förutom att de mer kvalificerade ungdomarna tjänar bättre blir det också allt färre av dem som har svårt att hitta arbete.

"Medan arbetslösheten för personer med gymnasieexamen, kandidatexamen och magisterexamen var relativt lika före pandemin, har arbetslösheten för personer med magisterexamen under de senaste åren varit omkring 40% lägre än för personer med gymnasieexamen", säger forskarna.

Arbetslösheten bland högskoleutbildade låg under 6 procent och bland yrkesverksamma med magisterexamen sjönk den till nära 4,7 procent, medan den arbetande befolkningen med en tredje grundskoleutbildning fortsatte att ha högre arbetslöshet än före covid-19-pandemin och innehavare av CTeSP-examen hade en arbetslöshet på över 10 procent.

Dessa siffror döljer de områden där akademiker fortfarande har svårare att hitta arbete - sociala tjänster, information och journalistik samt arkitektur och byggverksamhet - i motsats till akademiker inom hälsoområdet, som har en arbetslöshet på endast 1,2%.

Studien visar också att akademiker inom områdena matematik och statistik, teknik, datavetenskap, naturvetenskap och utbildning tenderar att ligga under eller nära arbetslöshetströskeln på 2%.

Forskarna betonar dock att utbildning från tidig ålder har stor betydelse för det framtida värdet på arbetsmarknaden. Framtiden börjar ta form så snart barnen har möjlighet att gå på dagis och förskola, för att sedan gå vidare till att välja mellan en vetenskaplig-humanistisk eller yrkesinriktad utbildning på gymnasiet och slutligen få tillgång till kandidat- och magisterexamen.