Fastighetspriserna har stigit med över 60 procent sedan 2015 och hyrorna fortsätter att öka i storstäderna. Som svar stöder lagstiftarna en ny överkomlighetsplan som inkluderar att bygga fler bostäder, tillhandahålla familjesubventioner eller skatteincitament och reglera hyrespriser för att ta itu med vad många anser vara en trasig marknad.

För invånarna i Portugal, inklusive många utländska medborgare, är dessa utmaningar påtagliga. De upplevs varje gång någon söker efter en lägenhet, förnyar ett hyreskontrakt eller försöker köpa en fastighet.

Skillnaden mellan inkomster och boendekostnader

I hela EU har klyftan mellan inkomster och boendekostnader ökat under det senaste decenniet. I många städer krävs det nu motsvarande åtta till tio årslöner för att köpa en bostad, och ännu mer i de minst prisvärda huvudstäderna.

Orsakerna är komplexa. Stadsexpansion och befolkningstillväxt har ökat efterfrågan, samtidigt som mindre hushåll kräver fler bostäder totalt sett.

Utbudet har dock inte hållit jämna steg. Att ta itu med dessa utmaningar är avgörande för att säkerställa att tillgängliga bostäder förblir en rättighet som främjar livskvalitet, ekonomisk stabilitet och social sammanhållning.

Byggande av nya bostäder

Att bygga nya bostäder går nu långsammare och är dyrare. Priserna på mark och byggmaterial har ökat och tillståndsprocesserna kan ta flera år.

Dessutom bidrog de långvarigt låga räntorna före 2022 till stigande fastighetspriser.

I takt med att finansieringskostnaderna steg blev bolånen mindre överkomliga, vilket drev fler människor in på hyresmarknaden och höjde hyrorna ytterligare.

Europaparlamentet har antagit sitt första större betänkande som helt fokuserar på bostadskrisen och efterlyser ett mer samordnat svar bland medlemsstaterna.

Kontrollera bostadsmarknaderna

EU kan inte direkt kontrollera bostadsmarknaderna - de besluten ligger fortfarande hos de nationella regeringarna - men man kan påverka hur situationen utvecklas.

Planen syftar till att öka utbudet av bostäder, påskynda byggandet och locka till sig fler investeringar. Man betonar också vikten av att minska byråkratin, som ofta anges som en orsak till förseningar i utvecklingen.

EU planerar också att ge ytterligare finansiellt stöd till sektorn: miljarder euro har anslagits till bostadsprojekt från 2021 till 2027, och ytterligare finansiering väntas.

Stöd till sociala bostäder

En del av denna finansiering kommer att stödja sociala bostäder och renoveringsprojekt. En annan del kommer att fokusera på energieffektivitet för att hjälpa familjer att sänka sina räkningar och förbättra sina levnadsvillkor.

Det pågår också ett arbete för att modernisera byggandet genom snabbare byggtekniker och digitala verktyg för att påskynda hemleveranser.

Nationella regler

En utmaning för EU är att bostadspolitiken fortfarande till stor del är en nationell angelägenhet. Varje land sätter sina egna regler för hyror, planering, beskattning och bostadsmodeller.

Det innebär att EU:s plan kan ge vägledning och stöd, men inte genomdriva åtgärder.

Lokala myndigheter förväntas spela en nyckelroll, särskilt när det gäller att effektivisera tillståndsprocesserna. De lokala myndigheterna förväntas spela en nyckelroll, särskilt när det gäller att effektivisera tillståndsprocesserna och identifiera prioriterade områden för nya bostäder. Det formar arbetsmarknader, rörlighet och ekonomisk tillväxt.

EU förbereder ytterligare åtgärder, bland annat ett bostadstoppmöte och en bredare allians mellan regeringar, städer och branschföreträdare.

För många är det inte längre en rutinmässig del av livet att hitta en bostad, utan det har blivit en av deras största utmaningar.