Åtgärden, som lagts fram av partiet Vox, skulle innebära att kravet på bosättningstid höjs från fem till tio år för många framtida sökande.

Enligt gällande EU-regler kan många medborgare från länder utanför EU som har bott lagligt i en medlemsstat i fem år i följd ansöka om status som varaktigt bosatt. Tillståndet ger större rättssäkerhet, utökade uppehållsrättigheter och bättre skydd mot utvisning.

För många utländska invånare anses det vara en viktig milstolpe att erhålla status som långtidsboende efter att ha bott, arbetat och byggt upp ett liv i sitt nya hemland under flera år.

Förslaget har därför väckt uppmärksamhet bland utländska invånare, invandringsadvokater och organisationer som arbetar med utländska invånare i hela Spanien.

Förespråkarna för förändringen hävdar att en längre kvalificeringsperiod skulle skärpa integrationskraven och säkerställa att de sökande har knutit djupare band till det spanska samhället innan de beviljas status som långtidsboende.

Kritikerna varnar dock för att en förlängning av väntetiden skulle kunna skapa ytterligare osäkerhet för utlänningar med laglig uppehållsrätt som bidrar till ekonomin och som kanske redan har tillbringat flera år med att navigera i Spaniens invandringssystem.

För närvarande är förslaget fortfarande under diskussion och skulle möta betydande lagstiftningsmässiga och juridiska hinder innan det blir lag.

Varje förändring som påverkar rätten till långvarigt uppehållstillstånd måste också beaktas inom det bredare ramverket för EU:s invandringslagstiftning, som för närvarande fastställer gemensamma regler för långvariga uppehållstillstånd som beviljas medborgare från länder utanför EU.

Därför påpekar invandringsexperter att även om förslaget får politiskt stöd i Spanien, skulle genomförandet sannolikt bli en långdragen process snarare än en omedelbar förändring.

För närvarande gäller Spaniens befintliga femåriga väg till långvarigt uppehållstillstånd, och det har inte skett några förändringar av de nuvarande kraven på uppehållstillstånd för utländska medborgare.

Debatten belyser dock den växande politiska diskussionen i delar av Europa om migration, integrationspolitik och de långsiktiga rättigheter som beviljas icke-EU-medborgare.