"Att ha luftkonditionerade utrymmen, inte bara i stadsområden utan även på landsbygden, dit äldre som lever isolerat kan föras för att få tillgång till en miljö med reglerad temperatur och viss hälso- och sjukvård, skulle vara en åtgärd som kompletterar andra", sade experten.

Energifattigdom

I en intervju med podcasten Lusa Extra lyfte Susana Viegas, professor vid masterprogrammet i miljö- och folkhälsa samt klimatförändringar vid NOVA University Lisbons nationella folkhälsoskola, fram ”energifattigdom”, som hindrar människor från att värma upp eller kyla ner sina hem.

I städerna antar energifattigdomen andra dimensioner på grund av fenomen som de så kallade ”värmeöarna”, vilka förstärker effekterna av värmeböljor.

”Byggnader och asfalt avger värme efter att de har värmts upp, och det är känt att temperaturökningen kan bli större under en värmebölja”, sade experten och tillade att kommunerna bör genomföra det som rekommenderas på europeisk nivå: mer grönt och mer blått, med skapandet av fler parker och bättre tillgång för befolkningen till områden vid floder eller vatten.

Fler träd

När det gäller valet av träd, så att skuggan minskar värmestrålningen, sa hon att det bör vara inhemska arter med korta pollineringsperioder, eftersom hon anser att det är nödvändigt att ”ta hänsyn till den del av befolkningen som lever med allergier”.

Hon påminde om att de åtgärder som myndigheterna ska vidta under värmeböljor bör ske på kommunal nivå – enligt rekommendationerna i Europa – och att team från miljö-, stadsplanerings-, parkförvaltnings- och folkhälsoområdena bör samarbeta.

Värme på sjukhus

Specialisten varnade också för värmens effekter på antalet sjukhusinläggningar, ett ämne som ingick i ett forskningsprojekt hon deltog i där man analyserade 20 års värmeböljor och kom fram till att antalet sjukhusinläggningar hade ökat med 20 procent.

”Det kan finnas områden i landet där denna ökning kan vara större på grund av befolkningens särdrag”, medgav hon.

Forskningen visade att ökningen gällde alla typer av sjukdomar och att barn drabbades hårdast, främst på grund av brännskador vid kontakt med ytor.

Inverkan på antalet sjukhusinläggningar

Susana Viegas betonade också att värmeböljor som inträffar i maj eller juni har en annan inverkan på sjukhusinläggningarna än de som inträffar i juli eller augusti, vilka oftast sammanfaller med semesterperioder.

”I maj och juni går barnen i skolan, där de är i andras vård, och vi arbetar och har mindre möjlighet att påverka de miljöer vi vistas i. I juli och augusti brukar vi vara på semester, och det går att välja mellan att vara hemma, åka till stranden eller besöka en plats med luftkonditionering. Detta gör att befolkningen kan anpassa sig bättre”, förklarade han.