Rapporten "Climate Change and Heat Stress in the Workplace", en gemensam analys från Världshälsoorganisationen(WHO) och Världsmeteorologiska organisationen(WMO), uppmärksammar de växande riskerna som extrem värme utgör för arbetstagarnas hälsa och rekommenderar åtgärder för att mildra dem för regeringar, arbetsgivare och hälsovårdsmyndigheter.

Hälsoriskerna med allt vanligare värmeböljor ökar för både utomhus- och inomhusarbetare, bland annat "värmeslag, uttorkning, nedsatt njurfunktion och neurologiska störningar".

Allt detta "skadar hälsan och den ekonomiska säkerheten på lång sikt", påpekar organisationerna i ett gemensamt uttalande om rapporten och tillägger att "ungefär hälften av världens befolkning lider av negativa konsekvenser av höga temperaturer".

Enligt färska rapporter från Internationella arbetsorganisationen(ILO) är överdriven värme orsaken till mer än 22,85 miljoner arbetsskador världen över.

"Värmestress [när människokroppens förmåga att reglera sin temperatur hämmas av mycket varma eller kalla miljöförhållanden] skadar redan hälsan och försörjningsmöjligheterna för miljarder arbetare, särskilt i de mest utsatta samhällena", säger Jeremy Farrar, WHO:s biträdande generaldirektör för hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar, i uttalandet.

Farrar sade att analysen "erbjuder praktiska, evidensbaserade lösningar för att skydda liv, minska ojämlikhet och uppnå mer motståndskraftiga arbetsstyrkor" för att ta itu med den globala uppvärmningen.

Det faktum att 2024 var "det varmaste året som någonsin registrerats" och att dagstemperaturer över 40°C och till och med 50°C blir "allt vanligare" är tydliga indikationer för WMO att "omedelbara åtgärder krävs för att hantera den växande effekten av värmestress på arbetstagare över hela världen".

"Värmestress på arbetsplatsen har blivit en global samhällsutmaning som inte längre är begränsad till länder nära ekvatorn, vilket den senaste tidens värmebölja i Europa är ett bevis på", säger WMO:s biträdande generalsekreterare Ko Barrett och tillägger att "det inte bara är en hälsofråga utan också en ekonomisk nödvändighet att skydda arbetstagare från extrem värme".

I rapporten rekommenderas att man utvecklar en hälsopolitik med specifika planer som tar hänsyn till klimatmönster, arbetsplatser och arbetstagarnas sårbarhet, med fokus på äldre arbetstagare, personer med kroniska sjukdomar och de som har sämst fysisk kondition.

Andra rekommendationer är att utbilda och öka medvetenheten bland räddningspersonal, vårdpersonal, arbetsgivare och arbetstagare för att känna igen och på lämpligt sätt behandla fall av värmestress, samt att involvera alla intressenter (arbetstagare, fackföreningar, experter, lokala myndigheter etc.) i skapandet av "värmehälsostrategier".

Man rekommenderar också att man använder "teknik som kan bidra till att skydda hälsan samtidigt som produktiviteten bibehålls" och att man stöder ytterligare forskning och utvärdering av dessa åtgärder.

"Denna rapport utgör en viktig milstolpe i vårt kollektiva svar på det växande hotet från extrem värme i arbetslivet", säger Joaquim Pintado Nunes, ILO:s chef för säkerhet och hälsa i arbetslivet, enligt uttalandet.

Han tillade att den organisation han representerar, tillsammans med WHO och WMO, "för brådskande och samordnade åtgärder för att skydda hälsa, säkerhet och värdighet för de mer än 2,4 miljarder arbetstagare som utsätts för överdriven värme över hela världen."