UNCTAD:s rapport ”World Investment Report 2026” påminner oss om att utländska direktinvesteringar innebär mycket mer än bara kapital: de för med sig teknik, kompetens, tillgång till nya marknader och integration i globala värdekedjor. I många fall är deras största bidrag inte av finansiell karaktär, utan snarare förmågan att sprida kunskap i hela den ekonomi som tar emot dem.

Denna förändring förtjänar större uppmärksamhet. Den globala ekonomin koncentreras alltmer till kunskapsintensiva sektorer såsom artificiell intelligens, halvledare, digital infrastruktur eller ren energi. Inom dessa sektorer är den viktigaste konkurrensfaktorn inte längre storleken på industrianläggningarna, utan kvaliteten på de människor, forsknings- och innovationsnätverk som stöder dem.

När ett multinationellt företag etablerar ett teknikcenter, ett forskningslaboratorium eller en teknologisk enhet överför det inte bara kapital. Det inför nya processer, nya ledningsmetoder, ny teknisk kompetens och nya internationella kontakter. Arbetstagarna lär sig, leverantörerna utvecklas, universiteten etablerar nya partnerskap, och en del av denna kunskap sprids så småningom till resten av det ekonomiska nätverket. Det är denna multiplikatoreffekt som skiljer transformativa investeringar från rent finansiella investeringar.

Portugal har redan positiva exempel på denna dynamik. Tillväxten av internationella teknikcentrum har möjliggjort utvecklingen av högspecialiserad kompetens som idag ger näring åt nya företag, nystartade företag och nationella innovationsprojekt.

Därför är det kanske dags att ändra sättet vi utvärderar framgången hos politiken för att locka investeringar på. Viktigare än att veta hur många miljoner som kommer in i landet är att förstå vilka kapaciteter som etableras efter att investeringen har genomförts: hur många nationella leverantörer som har blivit en del av globala kedjor, hur många yrkesverksamma som har förvärvat nya kompetenser och hur många portugisiska företag som har lyckats innovera tack vare närheten till internationella multinationella företag.

Det är dessa faktorer som avgör den verkliga långsiktiga ekonomiska effekten. Naturligtvis ger inte alla investeringar denna effekt: ju högre teknikintensitet och ju starkare koppling till det nationella forsknings- och näringslivssystemet, desto större är sannolikheten att skapa bestående kunskap.

I en global ekonomi där kunskap är den viktigaste konkurrensfaktorn kan detta vara det viktigaste måttet av alla. Kapital kan nämligen flyttas till ett annat land, men kunskap – när den verkligen har införlivats i människor och företag – kvarstår.