Finansmarknaderna räknar redan med ytterligare en höjning före årets slut, och Euribor-räntorna speglar förväntningarna på en stramare penningpolitik.

Torsdagen den 29 oktober tillkännagav ECB sitt beslut efter ett tvådagarsmöte i Frankfurt och beslutade att behålla inlåningsräntan på 2,50 procent, den primära refinansieringsräntan på 2,65 procent och utlåningsräntan på 2,90 procent, vilket innebär att de nivåer som infördes i september bibehålls.

Pausen kan dock visa sig vara tillfällig, då investerarna i allt högre grad räknar med ytterligare en höjning med 0,25 procentenheter vid ECB:s nästa möte den 17 december, vilket skulle kunna höja inlåningsräntan till 2,75 procent.

Oron kvarstår

Bland de viktigaste faktorerna som påverkar ECB:s senaste beslut finns stigande energipriser, eftersom konflikten i Mellanöstern har drivit upp kostnaderna för olja och gas, vilket skapar ytterligare osäkerhet kring inflationen i euroområdet.

Siffror från ECB visar att den årliga inflationen ökade från 3,2 procent i augusti till 3,8 procent i september, där energipriserna steg särskilt kraftigt och nådde 18,9 procent, jämfört med 14,3 procent föregående månad.

Christine Lagarde medgav att möjligheten att höja räntorna hade diskuterats under torsdagens möte.

Beslutsfattarna enades dock slutligen om att invänta ytterligare ekonomisk information innan man vidtar ytterligare åtgärder.

Enligt ECO sade ECB:s ordförande att institutionen var väl rustad att avvakta och bedöma utvecklingen, samtidigt som hon varnade för att inflationsriskerna ökade.

Centralbanken står också inför utmaningen att kontrollera priserna utan att ytterligare sätta press på en redan bräcklig europeisk ekonomi, eftersom högre lånekostnader kan bidra till att hålla tillbaka inflationen, men de gör också lån dyrare för hushåll och företag, vilket potentiellt kan bromsa investeringar och ekonomisk aktivitet.

Skuldkrisen

Situationen i Frankrike har också blivit en växande källa till oro för de europeiska finansmarknaderna.

Statens lånekostnader har stigit i flera europeiska länder, och Frankrike har särskilt uppmärksammats på grund av oron kring landets offentliga finanser och den politiska osäkerheten.

Lagarde varnade för att länder med hög offentlig skuld bör förbereda sig på dyrare finansiering under de kommande månaderna, eftersom högre statliga lånekostnader kan sätta ytterligare press på de nationella budgetarna och göra det svårare för regeringarna att hantera sin skuld.

Därför väger ECB behovet av att kontrollera inflationen mot risken att ytterligare höjningar av lånekostnaderna skulle kunna försvaga den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten.

Euribor-prognoser

Även om ECB ännu inte har aviserat ytterligare en räntehöjning har Euribor reagerat på förväntningarna om en stramare penningpolitik.

Enligt siffror för oktober som publicerats av idealista har de genomsnittliga Euribor-räntorna för tre, sex och tolv månader förblivit betydligt högre än tidigare under året, efter flera månaders uppgångar.

Detta påverkar redan portugisiska hushåll med bolån med rörlig ränta.

Som ECO rapporterade den 30 oktober förväntas amorteringarna på bolånen stiga igen i november, trots att Euribor-räntorna sjönk något under månaden.

För ett bolån på 150 000 euro med en löptid på 30 år och en räntemarginal på 1 procent varierar de beräknade månatliga höjningarna beroende på vilket Euribor-index som används: tre månaders räntan stiger med cirka 17,39 euro, sexmånadersindexet med cirka 44,17 euro och tolvmånadersindexet med cirka 89 euro per månad.

Skillnaden beror på när bolånet senast justerades och vilken referensränta banken använder.

Dessa höjningar visar hur förändringar i Euribor kan påverka hushållens budgetar även när ECB lämnar sina styrräntor oförändrade.

Tidigt avgång

Mötet den 27 oktober innebar också ett oväntat tillkännagivande om framtiden för centralbankens ledning.

Christine Lagarde bekräftade att hon kommer att lämna ordförandeposten den 7 februari 2027, flera månader innan hennes mandatperiod enligt planerna löper ut i oktober.

Den tidigare chefen för Internationella valutafonden förklarade att hon ville ha större frihet att uttala sig offentligt om frågor som går utöver penningpolitiken, något som hon menade att den politiska neutraliteten i hennes nuvarande befattning begränsade.

Enligt ECO sade Lagarde att hon ville uttrycka sina åsikter och engagera sig i frågor som ligger utanför ECB:s ansvarsområde.

Hennes avgång kommer vid en särskilt känslig tidpunkt för Europa, där ekonomisk osäkerhet, geopolitiska spänningar och den politiska utvecklingen i Frankrike bidrar till de utmaningar som institutionen står inför.

Processen för att hitta hennes efterträdare har redan inletts, och det är Europeiska rådet som ansvarar för utnämningen.

Ange The Portugal News som din föredragna nyhetskälla på Google

GoogleLägg till som föredragen källa på Google