Utvärderingsrapporten om genomförandet av lagen om paritet, som slutfördes i september, överlämnades till den lagstiftande församlingen, och ministeriet för kultur, ungdom och idrott offentliggjorde några slutsatser.
I ett uttalande sade regeringen att "lagen om paritet var avgörande för att öka kvinnors politiska representation, säkerställa en minimal och stabil närvaro på vallistorna och få till stånd förändringar i de politiska partiernas praxis sedan den trädde i kraft".
Men "trots de framsteg som gjorts har full jämställdhet i utövandet av den politiska makten ännu inte uppnåtts."
"Inget av de val som hölls efter översynen 2019 nådde tröskeln på 40 procent kvinnor som faktiskt valdes, vilket visar på ett gap mellan formell jämställdhet i kandidaturer och faktisk jämställdhet i beslutsfattande positioner", står det.
Ministeriet, som leds av Margarida Balseiro Lopes, påpekar också att "strukturella och kulturella hinder kvarstår inom politiska partier och institutioner, nämligen den ogynnsamma positioneringen av kvinnor på valbara poster, deras koncentration till mindre synliga områden, svårigheterna att förena politik och familjeliv samt den ökande exponeringen för politiskt våld, särskilt i det digitala rummet".
I uttalandet påpekas också att denna lag "gäller vallistor, men inte sammansättningen av de maktorgan som inrättas efter valet", och att "asymmetrier kvarstår i dess tillämpning i lokala myndigheter och svagheter i datainsamling och övervakning".
I utvärderingsrapporten om tillämpningen av lagen om paritet rekommenderas "antagandet av principen om lika representation (50/50) med obligatorisk könsfördelning på listorna", liksom "utvidgningen av lagen till andra maktorgan, såsom samlingsstyrelser och interkommunala organ, och stärkandet av mekanismer för tillsyn och öppenhet".
I detta uttalande tar regeringen tillfället i akt att upprepa sitt åtagande att "fördjupa jämställdheten mellan kvinnor och män i det politiska livet och erkänna att formell jämställdhet endast är det första steget mot en helt inkluderande demokrati".