I dagens snabba värld är skräpmat mer lättillgänglig och lockande än någonsin, vilket har lett till ökade ansträngningar för att minska marknadsföringen av ohälsosam mat och dryck.

Även om en och annan godbit är en del av ett balanserat liv kan barn ibland visa subtila tecken på en djupare och mer problematisk relation till ohälsosamma livsmedel.

Att känna igen varningssignalerna tidigt är det första steget mot att hjälpa ditt barn att bygga upp en hälsosammare och mer balanserad relation till mat. Här är fem röda flaggor som kan tyda på ett skräpmatsberoende, och några expertråd om vad du kan göra för att hjälpa...

1. Intensiva begär utöver hunger

"Ett viktigt tecken är intensivt sug efter mat utöver hunger. Barnet fixerar sig vid specifika livsmedel (t.ex. chips eller godis) och blir upprörd om det inte får tillgång till dem", säger Dr Manpreet Dhuffar-Pottiwal, legitimerad psykolog och specialist på beteendemässiga beroenden.

2. Förlust av kontroll

"Det här är oförmågan att sluta äta skräpmat även när man är mätt, ofta i hemlighet eller så länge det känns obehagligt", säger Dhuffar-Pottiwal.

3. Abstinensliknande symtom

Irritabilitet, humörsvängningar eller huvudvärk när skräpmat inte är tillgänglig är en annan röd flagga att hålla utkik efter, tillägger psykologen.

Credits: PA;

4. Försummelse av hälsosammare alternativ

"Ihållande vägran att äta balanserade måltider eller tidigare avnjutit hela livsmedel kan också vara ett tecken", säger Dhuffar-Pottiwal.

5. Påverkan på det dagliga livet

"Håll utkik efter undvikande av sociala aktiviteter, försämrade skolresultat eller skuld/skamkänslor över matvanorna", säger Dhuffar-Pottiwal.

Vilken roll spelar dopamin eller hjärnans kemi för hur barn reagerar på skräpmat?

"När barn eller vuxna äter skräpmat stimulerar de höga halterna av socker, fett och salt frisättningen av dopamin i hjärnan - en signalsubstans som förknippas med njutning och belöning", förklarar dr Adarsh Dharendra, konsultpsykiater vid Priory's Life Works Hospital och Priory Hospital Woking.

"Denna ökning skapar en tillfällig känsla av tillfredsställelse, vilket förstärker idén om mat som en 'må bra-faktor'. Med tiden börjar hjärnan längta efter mer av dessa livsmedel för att uppnå samma känsla, vilket lägger grunden för tvångsmässigt ätande."

Är vissa typer av skräpmat mer beroendeframkallande än andra för barn?

"Bearbetade livsmedel som är framtagna för att maximera "lyckopunkterna", som chips, choklad, sockerhaltiga flingor och snabbmat, är särskilt problematiska", varnar Dhuffar-Pottiwal. "Dessa produkter kombinerar raffinerade kolhydrater, fetter och artificiella tillsatser, vilket stör mättnadssignalerna."

Hur kan ett skräpmatsberoende påverka ett barns fysiska och psykiska hälsa?

"Om dessa vanor inte kontrolleras kan de eskalera till en regelrätt hetsätningsstörning, som stör det dagliga livet och bidrar till låg självkänsla, särskilt i samband med viktuppgång", säger Dharendra. "Individen kan uppleva irritabilitet, humörsvängningar och en förlust av kontroll över maten."

Hur kan föräldrar skilja normala begär från problematiska beteenden?

"Sötsug är normalt, men det är sammanhanget som avgör om det är patologiskt", säger Dhuffar-Pottiwal. "Viktiga varningssignaler är frekvens/intensitet, t.ex. daglig ångest över att få tillgång till skräpmat och funktionsnedsättning, t.ex. att hoppa över aktiviteter eller ljuga för att få godis. Att använda mat för att lugna sig själv under stress kan också vara en varningssignal."

Om det här är en fråga som ditt barn kämpar med, oroa dig inte, vi är här för att hjälpa till. Här är några tips på hur du kan hjälpa barn att övervinna en besatthet av skräpmat och göra hälsosammare val...

Modellera balanserade beteenden

"Över generationerna kan föräldrarnas egna matvanor och känslomässiga kopplingar till mat (t.ex. att använda snacks som belöning) normalisera dysfunktionella beteenden", säger Dhuffar-Pottiwal. "Barn härmar sina vårdnadshavare, så undvik att stämpla livsmedel som "bra" eller "dåliga"."

Credits: PA;

Skapa struktur

"Erbjud regelbundna, balanserade måltider för att förhindra extrem hunger", råder Dhuffar-Pottiwal.

Involvera ditt barn

"Samarbeta om måltidsplanering eller matlagning för att bygga upp självständighet och nyfikenhet", rekommenderar Dhuffar-Pottiwal.

Gradvisa förändringar

"Ersätt ultraprocessade snacks med minimalt processade alternativ", föreslår Dhuffar-Pottiwal. "Erbjud till exempel frukt med nötsmör i stället för godis."

Ta itu med känslomässiga behov

"Lär ut copingstrategier som inte bygger på mat, t.ex. mindfulness, meditation som en familj eller kreativ lek", rekommenderar Dhuffar-Pottiwal.

Förändringar i miljön

"Begränsa tillgången på skräpmat hemma (t.ex. genom att ha söta snacks utom räckhåll) i stället för att förbjuda det helt, vilket kan slå tillbaka", råder Dhuffar-Pottiwal.

Visa medkänsla

"Medkänsla är nyckeln för både föräldrar och barn", säger Dhuffar-Pottiwal. "Se eventuella förändringar som främjande av välbefinnande, inte som bestraffning. Generationsöverskridande mönster tar tid att lära sig och små, konsekventa steg ger hållbara framsteg."