Dokumenten, som publicerats på DGS:s webbplats, riktar sig till socialtjänstleverantörer, det nationella nätverket för integrerad kontinuerlig vård (RNCCI), uppsökande gatuteam, vårdpersonal, samarbetspartner inom socialsektorn som arbetar med hemlösa samt näringssektorn; de sammanställer förebyggande åtgärder anpassade till olika sammanhang.

I den vägledning som riktar sig till socialtjänsten och RNCCI konstaterar DGS att äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med kroniska sjukdomar tillhör de grupper som är mest utsatta för effekterna av extrem hetta.

Viktiga rekommendationer är bland annat att öka vätskeintaget – att dricka minst 1,5 liter vatten dagligen, även när man inte är törstig – att vistas i svala eller luftkonditionerade utrymmen, att begränsa exponeringen för värmen mellan kl. 11.00 och 17.00 samt att vara uppmärksam på symtom som yrsel, svaghet, huvudvärk, desorientering eller kramper.

Hemsöka

En annan vägledning fokuserar på att skydda de hemlösa. DGS varnar för att detta är en av de grupper som är mest utsatta för värmeböljor, eftersom direkt exponering för höga temperaturer ofta förvärras av kroniska sjukdomar, fysisk svaghet, livsmedelsosäkerhet, social utestängning, låg hälsokunskap, psykiska problem och hinder för tillgång till hälso- och sjukvård.

För att minska riskerna rekommenderar DGS att man ökar antalet uppsökande besök under de hetaste dagarna, delar ut vatten, orala rehydreringssalter, lätta kläder och hattar, identifierar skuggiga och svalkande platser samt säkerställer snabb remiss till hälso- och sjukvården om tecken på värmeutmattning eller misstänkt värmeslag uppträder.

I dokumentet förespråkas också en samordnad insats som involverar uppsökande team, vårdpersonal, lokala myndigheter, räddningstjänsten, socialförsäkringsmyndigheter och samhällsorganisationer.

Kostrekommendationer

Den tredje guiden innehåller kostrekommendationer för perioder med höga temperaturer, till exempel att dricka vatten under hela dagen – även när man inte är törstig – att äta vattenrika livsmedel som frukt och grönsaker samt att äta lätta måltider, inklusive kalla soppor.

Däremot avråder man från att dricka alkoholhaltiga drycker, sockerhaltiga drycker eller energidrycker, eftersom dessa kan bidra till uttorkning.

I dokumentet varnas det också för att man måste vara extra noggrann med livsmedelsförvaring, eftersom höga temperaturer främjar tillväxten av mikroorganismer och ökar risken för matförgiftning.

Rekommendationerna omfattar att transportera kylvaror i kylväskor, förvara lättfördärvliga produkter vid en temperatur under 5 °C, konsumera matrester inom två till tre dagar samt undvika att lämna mat eller vatten i fordon som står i solen.

I en intervju med tidningen Público och Rádio Renascença uppgav generaldirektören för hälsa, Rita Sá Machado, att de två senaste värmeböljorna resulterade i 123 överdödsfall – en siffra som är lägre än prognoserna från det nationella hälsoinstitutet Doutor Ricardo Jorge (INSA) – även om hon påpekade att man måste vänta för att kunna fastställa effekterna av den senaste värmeböljan.

Hon förklarade att det har förekommit två värmeböljor sedan den 10 juni; INSA:s prognoser hade förutspått cirka 60 extra dödsfall för den första – en siffra som bekräftades – med en topp den 16 juni.

När det gäller den andra värmeböljan konstaterade hon att preliminära uppgifter pekar på 63 extra dödsfall per den 6 juli. ”Det är dock viktigt att klargöra att effekterna av värmeböljor inte är kortsiktiga; därför måste vi fortfarande vänta cirka 15 dagar för att få in uppföljningsdata och, på sätt och vis, få en bättre förståelse för detta fenomen”, betonade han.