Andy Burnham överväger att Storbritannien återgår till den fria rörligheten inom Europeiska unionen

Storbritanniens premiärminister, Andy Burnham, har tagit upp möjligheten att Storbritannien återinför EU:s regler om fri rörlighet, rapporterar The Times.

Burnhams ståndpunkt fick stöd av bostadsministern Angela Rayner. Hon sa till Sky News att det handlade om ”ren pragmatism” och tillade: ”Det handlar om vad som är det bästa avtalet för Storbritannien, och det är det vi ber allmänheten att ta ställning till.”

Burnham sa att invandringen till Storbritannien har sett ”annorlunda” ut sedan brexit, då fler utlänningar bosätter sig permanent istället för att återvända till sina hemländer.

Att väga för- och nackdelar

Rayner sa till BBC:s program ”Sunday with Laura Kuenssberg”: ”Det har gått tio år sedan vi lämnade Europeiska unionen. Vi kan inte gå bakåt. Det är inte ett alternativ för oss. Vi måste gå framåt, och därför måste man titta på hur det framtida förhållandet kommer att se ut.”

Hon tillade: ”Jag skulle vilja att vi förde en ärlig diskussion om vilka avvägningar som kan bli aktuella och sedan lade fram det för folket i ett parlamentsval.”

Rayner sa att premiärministern är tydlig med att ”man kan inte utesluta något när man för en diskussion.”

Burnhams kommentarer framfördes i en av en serie intervjuer som premiärministern gav till The Sunday Times under sina första 100 dagar i ämbetet.

”Revolving door-migration”

Enligt The Times debatterades den del av Brexit-folkomröstningen 2016 som gällde den fria rörligheten – vilken gjorde det möjligt för alla EU-medborgare att flytta till Storbritannien – intensivt, och motståndet mot den ansågs vara en avgörande orsak till att landet röstade för att lämna unionen.

Burnham sa: ”Den fria rörligheten medförde mycket stora utmaningar, och jag talade om dem under min tidigare period i parlamentet. Men samtidigt var det en typ av invandring som kanske inte var lika svår [som nu]. ’Revolving door migration’, där människor kom hit och sedan åkte tillbaka, är något annat. Migrationsbalansen har väl förändrats sedan dess? Jag tror att vi helt enkelt måste föra en ärlig diskussion om dessa saker.”

Den årliga nettomigrationen steg till 330 000 personer före folkomröstningen 2016, men efter att Storbritannien lämnade EU i januari 2020 ökade siffran till en rekordhög nivå på över 900 000. Under 1990-talet hade den legat nära noll för EU-medborgare.

”Borisvågens” framväxt

När Storbritannien var med i unionen innebar den fria rörligheten att alla EU-medborgare kunde flytta till, bo och arbeta i Storbritannien, medan icke-EU-medborgare i allmänhet behövde jobb med höga lönekrav.

Efter brexit var både EU- och icke-EU-invandrare tvungna att använda Storbritanniens nya poängbaserade system, som till stor del byggde på arbetskrav. Reglerna var inledningsvis relativt liberala, vilket förklarar den kraftiga ökningen av nettomigrationen som kallades ”Borisvågen” efter den dåvarande premiärministern Boris Johnson. Sedan dess har invandringskraven skärpts avsevärt.

På frågan om sitt resonemang kring den fria rörligheten svarade Burnham: ”Det var i allmänhet yngre människor – inte alltid, men de tillbringade några år här och återvände sedan. Och självklart gynnade den smidigheten även britterna.”

EU:s fyra friheter

Premiärministern överväger olika ”alternativ” för att Storbritannien ska kunna närma sig EU, vilket han tillkännagav vid Labourpartiets konferens förra månaden, men Burnham har ännu inte bestämt exakt hur.

Han har nämnt flera alternativ, såsom att återansluta sig till EU, den inre marknaden eller tullunionen, eller helt enkelt behålla status quo.

EU-medlemskap och fullt deltagande i den inre marknaden har historiskt sett inneburit att man accepterar fri rörlighet, en av unionens grundläggande ”fyra friheter”.

Den europeiska inre marknaden garanterar fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och personer, och syftar till att skapa ett gränslöst ekonomiskt område ”där individer och företag kan verka fritt, vilket främjar ekonomisk tillväxt och gynnar konsumenterna genom ökat utbud och lägre priser”.

Den inre marknaden omfattar de 27 EU-medlemsstaterna samt Norge, Island och Liechtenstein genom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Enligt Europeiska kommissionen har den inre marknaden drivit på den ekonomiska tillväxten och förbättrat vardagen för europeiska konsumenter och företag.

Tillgång till EU-samarbetet

Premiärministern sade att han inte tänkte ”ta ställning” i frågan om den fria rörligheten, men antydde att en fortsatt uteslutning från arrangemangen var öppen för diskussion.

Burnham sade: ”Jag kan inte se mig själv någonsin rekommendera något som skulle innebära att vi ansluter oss till euron eller Schengenområdet. Nej, jag tror helt enkelt inte att det någonsin skulle vara saker som jag skulle rekommendera”, rapporterar The Times.

Burnham tog också upp andra konsekvenser av utträdet ur unionen: ”Tänk på vad vi har förlorat, nämligen möjligheten att ingå i Eurodac och allt datasamarbete kring migration. Man måste se det i ett helhetsperspektiv, istället för att bara titta på den fria rörligheten för sig.”

Kontroll av migrationen

När Storbritannien lämnade unionen förlorade landet tillgången till Eurodac, som är EU:s biometriska databas som stöder hanteringen av asylansökningar och gränskontroll.

Burnham sade också att en ny folkomröstning skulle krävas för att återansluta sig till EU, men inte nödvändigtvis för att ansluta sig till den inre marknaden eller tullunionen.

Premiärministern sa att han ville vara ”ärlig” mot den brittiska allmänheten när han överväger olika EU-alternativ: ”Jag ser positivt på närmare band med Europa, och det döljer jag inte. Jag tror att det kommer att bidra till den brittiska BNP:n. Jag tror att det kommer att ge oss bättre kontroll över migrationen. Jag vill framföra dessa argument.”

Labours valmanifest

Burnham har lovat att hålla fast vid Sir Keir Starmer politik under denna mandatperiod, vilket innebär att man inte återgår till den fria rörligheten och inte heller till den inre marknaden eller tullunionen. Han signalerade dock i helgen att en återgång till den fria rörligheten skulle kunna ingå i Labours valmanifest inför nästa parlamentsval, som ska hållas senast 2029, rapporterar The Guardian.

En talesperson för Downing Street kommenterade Burnhams senaste uttalanden: ”Han säger att det är dags för oss att diskutera vilken typ av långsiktig relation med Europa som är bäst för Storbritannien, och han hänvisar till de områden som ett sådant avtal och en långsiktig framtid skulle kunna omfatta”, enligt The Guardian.

”Han tar avgörande nog inte ställning åt något håll, och det är upp till den brittiska allmänheten att avgöra”, sade hon, samtidigt som Downing Street betonade att regeringens nuvarande fokus ligger på att nå nya överenskommelser inom områden som livsmedel och ungdomars rörlighet vid toppmötet.

Toppmöte mellan Storbritannien och EU i november

Burnham ska träffa EU-ledare, däribland Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, vid ett toppmöte i Bryssel den 20 november, rapporterar The Times.

Storbritanniens näringsminister Jonathan Reynolds sa till BBC att brittiska och europeiska tjänstemän kommer att diskutera framtida alternativ för Storbritanniens relation med EU inför toppmötet.

Enligt The Guardian hoppas båda sidor kunna enas om standarder för livsmedel och drycker, som en del av ett avtal om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS), samt göra framsteg när det gäller ”Made in Europe”-systemet: de brittiska förhandlarna hoppas kunna säkra ett undantag från systemet, som är utformat för att skydda industrier från orättvis kinesisk konkurrens.

Framtida förhandlingar

Reynolds sade att inga ”antaganden” hade gjorts om hur Storbritanniens framtida förhållande till Bryssel skulle kunna se ut, utan endast att Burnham skulle vara uppriktig mot det brittiska folket om vilka avvägningar som måste göras.

I ett uttalande till BBC betonade Reynolds också att premiärministern har sagt att Storbritannien står inför ”en rad politiska förändringar på den europeiska sidan som kommer att påverka oss”.

”Vi måste minimera osäkerheten så mycket som möjligt, vi måste hitta ett sätt att fastställa hur vårt långsiktiga förhållande ska se ut, och han [Burnham] kommer att redogöra för detta efter toppmötet.”