I ett uttalande uppgav universitetets fakultet för naturvetenskap och teknik (NOVA FCT) att ”över 80 ben som upptäcktes på 1990-talet gjorde det möjligt att identifiera en tidigare okänd art av salamanderliknande amfibier”.
Fossilens kvalitet
Fossilerna, som bestod av isolerade skallben, ryggkotor och andra skelettdelar, hittades i Areny, Huesca, i den spanska regionen Aragonien, och visade att ”albanerpetontiderna, en mystisk grupp av utdöda lissamfibier, utvecklades från smalare former till mer robusta mot slutet av kritaperioden, strax före den stora massutrotningen som orsakades av ett asteroidnedslag, vilket ledde till att icke-flygande dinosaurier försvann”.
Alexandre Guillaume, forskare vid forskningscentret GEOBIOTEC (Geovetenskaper, geoteknik och geoingenjörsvetenskap) vid NOVA FCT, som ledde forskningen, sade att ”paleontologer har hittat många små albanerpetontidfossil i Europa, men ingen art hade ännu beskrivits”.
Albanerpetontiderna tros ha varit mindre än fem centimeter långa och haft ”en tunga som de snabbt skjöt ut för att fånga föda, likt kameleonter, torr och fjällig hud, keratinliknande klor och ögonlock”.
Betydelse för ekosystemet
Enligt studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cretaceous Research, utgjorde dessa amfibier en ”viktig del av ekosystemen” under den geologiska mesozoiska eran, ”men deras lilla storlek och sköra ben gör dem svåra att identifiera”.
Forskargruppen fann också bevis för att två olika släktlinjer av albanerpetontider kan ha funnits i Europa mot slutet av kritaperioden.
”Vi saknar fortfarande mycket information om Centralasien, men våra data tyder på att västeuropeiska arter i viss utsträckning kan ha påverkats av nordamerikanska arter, medan de i Östeuropa kan ha påverkats av asiatiska arter eller äldre europeiska populationer”, sade Alexandre Guillaume, enligt citatet i pressmeddelandet.
Ribagorça-området, där benen samlades in 1997, är ”mycket rikt på ryggradsdjursfossil”, sade Eduardo Puértolas-Pascual från det spanska geologiska och gruvtekniska institutet (IGME) och en av forskningsledarna.
”Under de senaste åren har redan två nya dinosauriearter och två krokodilarter beskrivits”, tillägger han och förklarar att det som gör området ”särskilt intressant är att det ligger precis nedanför gränsen mellan krita och paleogen, som markerar den massutrotning som orsakades av asteroidnedslaget”.
Artnamn
Den nya amfibiearten har fått namnet Synorerpeton ribagorzana.
Namnet Synorerpeton kommer från forngrekiska och betyder ”djuret som kryper vid gränsen”, enligt pressmeddelandet, där det förklaras att det är ”ett dubbelt ordspel som hänvisar både till närheten till den geologiska gränsen mellan krita och paleogen (K/Pg), som är förknippad med asteroidnedslaget, och till gränsen mellan Aragonien och Katalonien, där fossilerna hittades”.
Samtidigt är ribagorzana ”en hyllning till regionen Ribagorça och floden Noguera Ribagorzana, som just markerar den geografiska gränsen mellan de två regionerna”.
Komplexa migrationer
NOVA FCT hävdar att ”denna upptäckt bidrar till att belysa amfibiernas komplexa migrationer i det förflutna och lyfter fram den iberiska halvön – och i synnerhet regionen Ribagorça – som ett viktigt fönster för att förstå de sista kapitlen i dinosauriernas tidsålder”.
Paleontologen Miguel Moreno-Azanza från universitetet i Zaragoza i Spanien var en annan handledare för forskningen, där även forskaren Hugues-Alexandre Blain från Institut Català de Paleoecologia Humana i Evolució Social deltog.






Follow us on social media