En undersökning som publicerades tisdagen den 12 maj av den tyska nyhetskanalen Table. Briefings, som bygger på konfidentiella interna dokument från Europeiska kommissionen, väcker allvarliga frågor om transparensen och integriteten i urvalsprocessen för "strategiska projekt" enligt den europeiska lagen om kritiska råvaror (CRMA).

Enligt undersökningen dök elva projekt som saknades på en preliminär lista daterad den 20 februari 2025 senare upp på den slutliga listan över projekt som presenterades i mars 2025. Detta skedde trots indikationer på att de inte hade fått gynnsamma bedömningar under en inledande teknisk utvärdering som genomfördes av externa experter. Förändringarna ska ha skett efter samråd mellan EU-kommissionen och medlemsländerna inom ramen för Critical Raw Materials Board.

Bland de projekt som senare lades till finns flera kontroversiella gruv- och råvaruförädlingsprojekt i Portugal och Spanien. En jämförelse mellan de preliminära och slutliga listorna visar att det bara i Portugal lades till tre projekt mellan februari och mars 2025: Savannah Lithiums litiumgruva Barroso, Lusorecursos gruvprojekt Romano och Lifthium Energys litiumraffinaderi Lift One (José de Mello, Bondalti).

Michael Reckordt, rådgivare i råvarupolitik på PowerShift Germany, konstaterade att "processen ger upphov till allvarliga farhågor om att miljö, mänskliga rättigheter och sociala kriterier spelade en liten roll i det slutliga urvalet av strategiska projekt. Detta är djupt oroande för de drabbade samhällen som har ifrågasatt dessa projekt i åratal."

Avslöjandena är särskilt viktiga i Portugal, där alla litiumprojekt som för närvarande klassificeras som strategiska projekt på EU-nivå finns med bland de projekt som senare införlivades i den slutliga urvalsprocessen. De läckta dokumenten väcker ytterligare frågor om den roll som vissa medlemsstater spelade under urvalsfasen, eftersom projekt lades till även i Spanien (3), Frankrike (2), Tyskland (1), Italien (1) och Rumänien (1).

Litiumprojektet Barroso i norra Portugal, som drivs av Savannah Lithium, överklagas för närvarande till Europeiska unionens tribunal av den lokala sammanslutningen Unidos em Defesa de Covas do Barroso (UDCB) och ClientEarth. Fallet väcker frågor om vattenresurser, biologisk mångfald, allmänhetens deltagande och säkerheten vid avfallsdammarna. Den 6 maj 2026 publicerades också ett andra administrativt servitut som ger företaget tillfällig tillgång till privat och allmän mark för ytterligare geologiska och geotekniska prospekteringsarbeten.

Catarina Alves från den lokala föreningen UDCB säger "Klassificeringen av det strategiska projektet har redan konkreta effekter på territoriet genom det andra administrativa servitutet som påverkar 228 hektar privat och allmän mark. De läckta dokumenten förstärker vår oro för att politiska intressen har gått före miljöskydd, transparens och medborgarnas rättigheter."

Table.Briefings undersökning visar också att Europeiska kommissionen upprepade gånger har avslagit förfrågningar om tillgång till tekniska bedömningar och interna utvärderingsdokument som lämnats in enligt EU:s lagstiftning om tillgång till handlingar och Århuskonventionen, med hänvisning till allmän säkerhet och skydd av ekonomiska och kommersiella intressen.


För berörda samhällen och civilsamhällesorganisationer i hela Europa förstärker dessa avslöjanden den oro som länge funnits för styrningen av gruv- och litiumprojekt inom ramen för EU:s strategiska råvaruagenda, samtidigt som politiska kontroverser och sociala konflikter kopplade till utvinningsprojekt växer.

Nik Völker, medgrundare av MiningWatch Portugal, sade: "De ogenomskinliga urvalsförfarandena, de opublicerade tekniska bedömningarna och de upprepade avslagen på ansökan om tillgång till miljöinformation ger upphov till allvarliga farhågor om styrningskulturen kring de strategiska gruvprojekten i och utanför Europa. Ännu vet inte allmänheten vilka de påstått oberoende experterna var, vilka kopplingar de kan ha haft eller om eventuella intressekonflikter undersöktes ordentligt."

CRMA presenterades av EU som ett strategiskt instrument för att säkra tillgången till råvaror som behövs för energiomställningen samtidigt som höga miljömässiga, sociala och styrningsstandarder upprätthålls. Miljöorganisationer, juridiska experter och berörda samhällen varnar dock allt oftare för att genomförandet av lagstiftningen går i motsatt riktning: påskyndade tillståndsförfaranden, begränsad offentlig granskning och ökat politiskt tryck kring kontroversiella industriprojekt.

Kontroversen kring urvalsprocessen för strategiska projekt uppstår också vid en tidpunkt då EU-kommissionen överväger att revidera ramdirektivet för vatten, ett av EU:s centrala miljöskyddsåtgärder, som uttryckligen syftar till att undanröja "flaskhalsar i lagstiftningen" kopplade till kritiska råvaror och industriprojekt. Miljöorganisationer och forskare har varnat för att en försvagning av direktivets princip om icke-försämring skulle kunna leda till att skyddet av floder, grundvatten och dricksvattenresurser minskar avsevärt till förmån för gruvdrift och industriell utveckling.

Även om statusen som strategiskt projekt inte ersätter nationella tillståndsförfaranden eller miljölagstiftning, ökar den avsevärt det politiska och ekonomiska trycket på de myndigheter som ansvarar för att godkänna projekt. Mot bakgrund av växande konflikter kring gruvdrift, litiumutvinning och industriell markanvändning i hela Europa intensifierar avslöjandena bredare debatter om demokratisk insyn, miljörättvisa, tillgång till miljöinformation och lokalsamhällenas roll i beslut som formar Europas energi- och industriella omställning.